Jag älskar att läsa bloggar.
Jag vågar inte tala om hur många blogg-adresser jag har bland min favoriter i datorn,
men det är många.
En del bloggar är roliga, vassa, sorgliga, svallriga, vardagliga eller glamourösa
En del bloggar läser jag varje dag en del läser jag varje vecka och en del går jag bara in på när jag har tråkigt eller behöver muntras upp.
Men det finns en blogg som berör mig i varje inlägg, om jag skulle behöva slänga alla andra adresser så skulle jag fortsätta följa En gathoras bekännelser
Gå in och läs det gripande människoödet som finns precis runt omkring dig och mig.
Jag kommer inte att vända bort blicken nästa gång någon behöver hjälp!
lördag 12 september 2009
Tracks
Idag firar Tracks 25 år i etern och samtidigt sänds den 1000:e listan. Därför är P3:s klassiska listprogram förlängt med en timme. Förutom att presentera veckans lista gör Kaj Kindvall nedslag i lista nummer 100, 200 och så vidare. Han kopplar hitsen och trenderna från listorna till vad som hände i den tid de sändes, som en tidsmaskin från 1984 och framåt. P3 kl 12.03
Blir perfekt att lyssna på när jag kalasfixar här hemma i min ensamhet!
Mats är med pappa och Erik på husvagnsmässa i Jönköping... eller också är de i smyg på Hv-dagen som hålls i Cloettacenter idag :)
Winnerbäck har sneglat på Kent
Nu blir det lite bakvänt...
de tre följande inläggen handlar om förhandlslyssningar på nya skivan.
När jag skrev det första inlägget, som nu är det tredje ;) så skulle det bara bli det...
men sen blir jag så lyckalig när alla skriver att det är så Kent influerat så då kändes det som om alla recentionerna var tvugna att få vara med :)
Så här kommer den sista (?) men som blev den första
Aldrig trodde jag väl att jag skulle få läsa "Tänk Kent, Tänk Depeche Mode" i en recention om en Lasse skiva... känner att jag har fått skyhöga förväntningar!
Markus Larsson, aftonbladet.se premiärlyssnar på nya skivan
Winnerbäck har haft många kompband.
Hovet, till exempel.
Men på sin nya skiva verkar han ha anlitat Sveriges största rockband.
Musiken låter som Kent.
Det finns flera mått på storhet och popularitet.
Ett av dem är att musikjournalister måste boka en tid, gå till skivbolaget och sitta och förhandslyssna på din nya skiva i ett väldesignat rum tillsammans med ett fat kanelbullar.
Inte många svenska artister ramas in av ett sånt intresse och en liknande sekretess längre. Men Lars Winnerbäck är en av dem.
Winnerbäcks kommande album ”Tänk om jag ångrar mig, och sen ångrar mig igen” släpps 21 september och jag hinner bara dra igenom det en och en halv gång innan tiden är slut och nästa journalist står på tur.
Naturligtvis är det omöjligt att bedöma hur bra skivan är. Och min Kent-liknelse i början av artikeln är inget annat än, just det, en liknelse. Winnerbäck har spelat in med samma musiker som på förra albumet, ”Daugava”.
Men det finns nåt i produktionen, arrangemangen och texternas vemodiga anslag som påminner om hur Kent lät på skivor som ”Isola” och ”Vapen och ammunition”.
Det är ett tacksamt sound för att tonsätta deprimerade texter om regniga onsdagar, slaskiga trottoarer och den hemska blandningen av ilska, frustration och tacksamhet som brukar dröja sig kvar efter att en kärleksrelation gått sönder.
I låten ”Kedjebrev” finns det några textrader som nästan kan klippas rakt in i Kents ”Dom andra” utan att nån hade märkt nån större skillnad. I ”Berätta hur du gör” har Winnerbäck ett självklart extranummer vars uppbyggnad liknar samma grupps ”747”. Och Jocke Berg nämns i albumets tacklista, vilket naturligtvis känns alldeles självklart.
Utan honom hade Lars Winnerbäcks nionde studioalbum garanterat låtit helt annorlunda.
Winnerbäck har haft många kompband.
Hovet, till exempel.
Men på sin nya skiva verkar han ha anlitat Sveriges största rockband.
Musiken låter som Kent.
Det finns flera mått på storhet och popularitet.
Ett av dem är att musikjournalister måste boka en tid, gå till skivbolaget och sitta och förhandslyssna på din nya skiva i ett väldesignat rum tillsammans med ett fat kanelbullar.
Inte många svenska artister ramas in av ett sånt intresse och en liknande sekretess längre. Men Lars Winnerbäck är en av dem.
Winnerbäcks kommande album ”Tänk om jag ångrar mig, och sen ångrar mig igen” släpps 21 september och jag hinner bara dra igenom det en och en halv gång innan tiden är slut och nästa journalist står på tur.
Naturligtvis är det omöjligt att bedöma hur bra skivan är. Och min Kent-liknelse i början av artikeln är inget annat än, just det, en liknelse. Winnerbäck har spelat in med samma musiker som på förra albumet, ”Daugava”.
Men det finns nåt i produktionen, arrangemangen och texternas vemodiga anslag som påminner om hur Kent lät på skivor som ”Isola” och ”Vapen och ammunition”.
Det är ett tacksamt sound för att tonsätta deprimerade texter om regniga onsdagar, slaskiga trottoarer och den hemska blandningen av ilska, frustration och tacksamhet som brukar dröja sig kvar efter att en kärleksrelation gått sönder.
I låten ”Kedjebrev” finns det några textrader som nästan kan klippas rakt in i Kents ”Dom andra” utan att nån hade märkt nån större skillnad. I ”Berätta hur du gör” har Winnerbäck ett självklart extranummer vars uppbyggnad liknar samma grupps ”747”. Och Jocke Berg nämns i albumets tacklista, vilket naturligtvis känns alldeles självklart.
Utan honom hade Lars Winnerbäcks nionde studioalbum garanterat låtit helt annorlunda.
1 ”Järnvägsspår”
Lars sjunger om frusen jord och sövande narkotika. Låtens sound verkar vara lånat ifrån Kents album ”Isola”.
Lars sjunger om frusen jord och sövande narkotika. Låtens sound verkar vara lånat ifrån Kents album ”Isola”.
2 ”Kedjebrev”
Om låten vore en yoghurt skulle den heta ”Thåström light”.
3 ”Ett sällsynt exemplar”
Powerrefränger och ett Killers-liknande crescendo sprängs in i de monotona verserna.
4 ”Du som reser mig”
Urban och regnig vardagsrealism med fiol.
Urban och regnig vardagsrealism med fiol.
5 ”Du min vän i livet”
Melankolisk kärleksförklaring med plockande elektriska gitarrer, stråkar och synthiga droppljud.
6 ”Jag får liksom ingen ordning”
Skivans största stilbrott. Lars gör ”Tracks”-disco. Påminner starkt om Melody Clubs första singlar. Eller Pulp.
7 ”Jag fattar alltihop”
Dov, mörk och långsam ballad om de sår och tankar som ofta stannar kvar efter ett uppbrott.
8 ”Köpenhamn och överallt”
Tänk Kent. Tänk Depeche Mode. Tänk Lundell. Slamrig och hård rocklåt med arenarefräng.
9 ”Fribiljett mot himlen”
Winnerbäck fortsätter att utforska dynamiken mellan ballad-lugna verser och storslagna refränger .
10 ”Berätta hur du gör”
Efter en stillsam början mynnar låten ut i ett högljutt klimax med marschtrummor. En given showstopper, eller extranummer, på Winnerbäcks kommande vinterturné.
Corren har lyssnat
Här kommer fler intryck efter en första lyssning, den här gången från Corren.se
Om knappt två veckor släpper Lars Winnerbäck "Tänk om jag ångrar mig och sen ångrar mig igen" - ännu ett album som kommer att sälja platina och leda till utsålda ishallar runt hela landet. Correns Erik Wallsten är en av få som redan har hört hela skivan.
Hela situationen är förstås bevis nog. Att en journalist sätter sig på tåget till Stockholm bara för chansen att få sitta en timme i ett rum med en skiva som ändå kommer med posten en vecka senare säger en hel del om hur gigantisk Winnerbäck har blivit. En snabb titt på väggarna i skivbolagsrummet gör det nästan övertydligt: det är fullständigt tapetserat med Linköpingssonens alla platinaskivor.
Lars Winnerbäck har nått en nivå där han i princip skulle kunna spela in en skiva med fågelimitationer och ändå sälja guld. Så långt har han inte gått den här gången.
Däremot har han gjort det största musikaliska hoppet mellan två skivor hittills i karriären, och det är respektingivande från en person som skulle kunna luta sig tillbaka på Ledin-vis och räkna stimpengar till pensionen.
Trots att bandet är i princip identiskt har han fullständigt lämnat folkmusiktonerna från "Daugava" och i stället börjat spela? synt.
Synt är förstås en överdrift. Egentligen skulle man kunna säga att han helt enkelt är tillbaka i arenarocken, men en för honom helt ny sorts arenarock. Där det förut doftade Lundell och Springsteen är det nu snarare Kent, Thåström och U2 som står som förebilder, och det är med Winnerbäck-mått ett väldigt spännande steg.
Och kanske är det inte bara väggprydnaderna som gjort att jag hamnat i just detta av skivbolagets alla rum. De ljusbruna skinnmöblerna, glasbordet och heltäckningsmattan ger perfekt inramning till skivans 80-talsfeeling.
Textmässigt är det inte lika mörkt som på skilsmässoplattan "Daugava", och det märks att bandet har haft kul i studion.
Absoluta nyckelpersonen är denna gång Anders Hernestam vars baskagge och golvpukor sätter sin monotont mekaniska prägel på soundet.
Men vi tar det väl låt för låt för enkelhetens skull, och ber att få återkomma med en mer underbyggd och samlad recension om ett par veckor:
1. Järnvägsspår
"När dagarna gick framåt
var jag kvar nån annanstans"
Det är knappast en slump att Lars nämner Jocke Berg i tacklistan. Här är det Kent-gitarrer för ela slanten. Själv mullrar han med mörk stämma fram en tung 80-talsskildring.
2. Kedjebrev
"Ett ograverat slag av vigselring
Be en bön, du losar ingenting"
De monotona golvpukorna driver på ruskigt effektivt, och keyboardisten Johan Persson har dammat av det klassiska 80-talssyntljudet "orkesterhit". Texten är kryptisk, men det kan vara ännu en skilsmässosång.
3. Ett sällsynt exemplar
"Ljus stanna kvar
Kom och var min vän"
Det börjar mjukt med en hjärtskärande syntslinga innan baskaggen, de massiva gitarrmattorna och syntpadsen tar över föreställningen igen. Textmässigt ingen höjdare och mer likt gamla Hovet än de två första låtarna.
4. Du som reser mig
"Jag måste lösa upp det här
Jag har klätt mig i för mycket hud"
Samma sound, men en chanson- aktig melodi i Rikard Wolff-stil med mer framträdande stråkar och Anna Stadling-sång. Hade i ett annat arrangemang passat utmärkt på folkmusikskivan.
5. Du min vän i livet
"En enda sak är givet
Du bär min luft i ditt bröst"
Den första riktiga balladen, med fingerplock på gitarren och en sångare som kommer betydligt närmare. Mer koncentrerat än vanligt i både text och melodi. En både sorglig och hoppfull kärlekslåt och skivans finaste stund.
6. Jag får liksom ingen ordning
"Vad du gör, ta inga råd från mig
Jag vet dom fungerar inget bra"
Singeln, som de flesta förmodligen redan har hört. Den mest syntpräglade låten på skivan. Att kalla den för Lars Winnerbäcks första diskolåt är kanske att ta i, men den är som gjord för en dansgolvsremix.
7. Jag fattar alltihop
"Det där var nån annan
det där var inte jag"
Fin pianoballad med statiskt komp. Samma textmässiga koncentration som i spår fem, och en nästan lika fin text, förmodligen riktad till sonen. Spännande stråkar och skön känsla i refrängen.
8. Köpenhamn och överallt
"Det du gjorde med mig
Det var stort det du gav mig"
En mastig arenarockrökare av "Elden"-kaliber. Pukornas kung är i sitt esse, ljudet är oerhört stort och det är imponerande hur lite klassiska syntpads kan förändra en artists hela sound.
9. Fribiljett mot himlen
"Somna inte osams med dig själv"
Halvballad med svävande syntmatta i verserna och dånande elgitarrer i refrängerna. Upplägget börjar bli tjatigt så här dags och det känns som att han har skrivit låten förut. Men flaskblåsoutrot är skoj.
10. Berätta hur du gör
"Berätta vad det är
så jag förstår hur jag ska nå dig"
Lars börjar ensam med gitarr, och det dröjer nästan tre minuter innan marschtrummorna och stråkarna kommer in. Tråkig text, men en klassisk Winnerbäck-skivavslutning.
Om knappt två veckor släpper Lars Winnerbäck "Tänk om jag ångrar mig och sen ångrar mig igen" - ännu ett album som kommer att sälja platina och leda till utsålda ishallar runt hela landet. Correns Erik Wallsten är en av få som redan har hört hela skivan.
Hela situationen är förstås bevis nog. Att en journalist sätter sig på tåget till Stockholm bara för chansen att få sitta en timme i ett rum med en skiva som ändå kommer med posten en vecka senare säger en hel del om hur gigantisk Winnerbäck har blivit. En snabb titt på väggarna i skivbolagsrummet gör det nästan övertydligt: det är fullständigt tapetserat med Linköpingssonens alla platinaskivor.
Lars Winnerbäck har nått en nivå där han i princip skulle kunna spela in en skiva med fågelimitationer och ändå sälja guld. Så långt har han inte gått den här gången.
Däremot har han gjort det största musikaliska hoppet mellan två skivor hittills i karriären, och det är respektingivande från en person som skulle kunna luta sig tillbaka på Ledin-vis och räkna stimpengar till pensionen.
Trots att bandet är i princip identiskt har han fullständigt lämnat folkmusiktonerna från "Daugava" och i stället börjat spela? synt.
Synt är förstås en överdrift. Egentligen skulle man kunna säga att han helt enkelt är tillbaka i arenarocken, men en för honom helt ny sorts arenarock. Där det förut doftade Lundell och Springsteen är det nu snarare Kent, Thåström och U2 som står som förebilder, och det är med Winnerbäck-mått ett väldigt spännande steg.
Och kanske är det inte bara väggprydnaderna som gjort att jag hamnat i just detta av skivbolagets alla rum. De ljusbruna skinnmöblerna, glasbordet och heltäckningsmattan ger perfekt inramning till skivans 80-talsfeeling.
Textmässigt är det inte lika mörkt som på skilsmässoplattan "Daugava", och det märks att bandet har haft kul i studion.
Absoluta nyckelpersonen är denna gång Anders Hernestam vars baskagge och golvpukor sätter sin monotont mekaniska prägel på soundet.
Men vi tar det väl låt för låt för enkelhetens skull, och ber att få återkomma med en mer underbyggd och samlad recension om ett par veckor:
1. Järnvägsspår
"När dagarna gick framåt
var jag kvar nån annanstans"
Det är knappast en slump att Lars nämner Jocke Berg i tacklistan. Här är det Kent-gitarrer för ela slanten. Själv mullrar han med mörk stämma fram en tung 80-talsskildring.
2. Kedjebrev
"Ett ograverat slag av vigselring
Be en bön, du losar ingenting"
De monotona golvpukorna driver på ruskigt effektivt, och keyboardisten Johan Persson har dammat av det klassiska 80-talssyntljudet "orkesterhit". Texten är kryptisk, men det kan vara ännu en skilsmässosång.
3. Ett sällsynt exemplar
"Ljus stanna kvar
Kom och var min vän"
Det börjar mjukt med en hjärtskärande syntslinga innan baskaggen, de massiva gitarrmattorna och syntpadsen tar över föreställningen igen. Textmässigt ingen höjdare och mer likt gamla Hovet än de två första låtarna.
4. Du som reser mig
"Jag måste lösa upp det här
Jag har klätt mig i för mycket hud"
Samma sound, men en chanson- aktig melodi i Rikard Wolff-stil med mer framträdande stråkar och Anna Stadling-sång. Hade i ett annat arrangemang passat utmärkt på folkmusikskivan.
5. Du min vän i livet
"En enda sak är givet
Du bär min luft i ditt bröst"
Den första riktiga balladen, med fingerplock på gitarren och en sångare som kommer betydligt närmare. Mer koncentrerat än vanligt i både text och melodi. En både sorglig och hoppfull kärlekslåt och skivans finaste stund.
6. Jag får liksom ingen ordning
"Vad du gör, ta inga råd från mig
Jag vet dom fungerar inget bra"
Singeln, som de flesta förmodligen redan har hört. Den mest syntpräglade låten på skivan. Att kalla den för Lars Winnerbäcks första diskolåt är kanske att ta i, men den är som gjord för en dansgolvsremix.
7. Jag fattar alltihop
"Det där var nån annan
det där var inte jag"
Fin pianoballad med statiskt komp. Samma textmässiga koncentration som i spår fem, och en nästan lika fin text, förmodligen riktad till sonen. Spännande stråkar och skön känsla i refrängen.
8. Köpenhamn och överallt
"Det du gjorde med mig
Det var stort det du gav mig"
En mastig arenarockrökare av "Elden"-kaliber. Pukornas kung är i sitt esse, ljudet är oerhört stort och det är imponerande hur lite klassiska syntpads kan förändra en artists hela sound.
9. Fribiljett mot himlen
"Somna inte osams med dig själv"
Halvballad med svävande syntmatta i verserna och dånande elgitarrer i refrängerna. Upplägget börjar bli tjatigt så här dags och det känns som att han har skrivit låten förut. Men flaskblåsoutrot är skoj.
10. Berätta hur du gör
"Berätta vad det är
så jag förstår hur jag ska nå dig"
Lars börjar ensam med gitarr, och det dröjer nästan tre minuter innan marschtrummorna och stråkarna kommer in. Tråkig text, men en klassisk Winnerbäck-skivavslutning.
Winnerbäcks nya andas Kent
Lasse är grym, Kent är grymma... så vad kan gå fel?
21 september är datumet! Den här gången får CDON inte tabba sig... singeln skickades inte ut på dagen utan kom i efterhand till alla som förbokat den - dåligt!
Från expressen.se
Dyster och nattmörker, men också Kent-rock och tändarballader.
Vi har lyssnat på Winnerbäcks nya skiva.
Välkommen till idyllen". Det står så på en skylt, på ett foto i skivkonvolutet till Lars Winnerbäcks nya platta. Men inte mycket här känns så idylliskt. Snarare skymningsmörkt och ensamt. Konvolutfotona, tagna i Tranås av Lasse själv, visar en tom elupplyst grus-plan och tysta hus i skumögt mörker. Det låter som att en av våra största musikartister funderat extra mycket på vad som varit och vad han förlorat.
Bandet kompar
Plattan är producerad av Winnerbäck och gitarristen Ola Gustafsson. Hans "vanliga" sjumannaband kompar. Här är plattan, låt för låt, med preliminärt betyg efter en första lyssning
NYA SKIVAN - LÅT FÖR LÅT
Järnvägsspår Fyra getingar
Låter som något Kent glömt att spela in.
Över tungt rockkomp minns Lasse en bråd vintersaga från förr om något svårgreppat.
Kanske plattans starkaste stund.
Kedjebrev Fyra getingar
Fortfarande klar Kent-feeling i stämning och gitarrer.
Billigt vin i dyr karaff, "Ensamhet är kvicksand, det blir svårt att köpa mjölk".
Raden "Ett löfte om att aldrig bli som dom" andas väldigt mycket Jocke Berg.
Ett sällsynt exemplar Tre getingar
En mer direkt rusig rocklåt i dur.
"Ljus stanna kvar, kom och var min vän" går refrängen.
Låter som en framtida livefavorit.
Du som reser mig Tre getingar
En bitterljuv tillbakablick på en tid innan uppbrottet.
"Regnslask, jag har klätt mig i för mycket hud".
Låter som om någon vågar göra slut.
Du min vän i livet Tre getingar
Första balladen. En kort, avskalad sak med gitarr och stråkar.
Jag får liksom ingen ordning Tre getingar
Första singelsläppet är redan en hit.
Sticker ut på egen hand.
Passar bättre här, halvvägs in i skivan.
Jag fattar alltihop... Tre getingar
Här är det tändarläge på konserterna i höst.
Storslaget om förlåtelse för gamla synder.
Även om melodin kanske inte håller fullt ut.
Köpenhamn och överalltTvå getingar
Raskare tempo igen.
Ett av plattans svagare spår, trots storstadsromantiken.
En refräng som slutar "tack, ta hand om dig" håller aldrig.
Fribiljett mot himlen Två getingar
Påminner först om en gammal Thåström-ballad.
Sedan kommer en gitarrsvulstig refräng och så låter allt som en rockande Winnerbäck igen.
Berätta hur man gör Tre getingar
Tillbaka i balladläge.
Ytterligare en uppgörelse efter uppbrottet.
Slutet mynnar ut i något liknande Coldplays "The Scientist".
WINNERBÄCKS ALLA ALBUM
"Dans med svåra steg" (1996).
"Rusningstrafik" (1997).
"Med solen i ögonen" (1998).
"Kom" (1999).
"Singel" (2001).
"Söndermarken" (2003).
"Vatten under broarna" (2004).
"Daugava" (2007).
"Tänk om jag ångrar mig och ångrar mig igen" (2009).
Liveskivor och samlingar bort-räknade.
"Välkommen till idyllen". Det står så på en skylt, på ett foto i skivkonvolutet till Lars Winnerbäcks nya platta. Men inte mycket här känns så idylliskt. Snarare skymningsmörkt och ensamt. Konvolutfotona, tagna i Tranås av Lasse själv, visar en tom elupplyst grus-plan och tysta hus i skumögt mörker. Det låter som att en av våra största musikartister funderat extra mycket på vad som varit och vad han förlorat.
Bandet kompar
Plattan är producerad av Winnerbäck och gitarristen Ola Gustafsson. Hans "vanliga" sjumannaband kompar. Här är plattan, låt för låt, med preliminärt betyg efter en första lyssning.
21 september är datumet! Den här gången får CDON inte tabba sig... singeln skickades inte ut på dagen utan kom i efterhand till alla som förbokat den - dåligt!
Från expressen.se
Dyster och nattmörker, men också Kent-rock och tändarballader.
Vi har lyssnat på Winnerbäcks nya skiva.
Välkommen till idyllen". Det står så på en skylt, på ett foto i skivkonvolutet till Lars Winnerbäcks nya platta. Men inte mycket här känns så idylliskt. Snarare skymningsmörkt och ensamt. Konvolutfotona, tagna i Tranås av Lasse själv, visar en tom elupplyst grus-plan och tysta hus i skumögt mörker. Det låter som att en av våra största musikartister funderat extra mycket på vad som varit och vad han förlorat.
Bandet kompar
Plattan är producerad av Winnerbäck och gitarristen Ola Gustafsson. Hans "vanliga" sjumannaband kompar. Här är plattan, låt för låt, med preliminärt betyg efter en första lyssning
NYA SKIVAN - LÅT FÖR LÅT
Järnvägsspår Fyra getingar
Låter som något Kent glömt att spela in.
Över tungt rockkomp minns Lasse en bråd vintersaga från förr om något svårgreppat.
Kanske plattans starkaste stund.
Kedjebrev Fyra getingar
Fortfarande klar Kent-feeling i stämning och gitarrer.
Billigt vin i dyr karaff, "Ensamhet är kvicksand, det blir svårt att köpa mjölk".
Raden "Ett löfte om att aldrig bli som dom" andas väldigt mycket Jocke Berg.
Ett sällsynt exemplar Tre getingar
En mer direkt rusig rocklåt i dur.
"Ljus stanna kvar, kom och var min vän" går refrängen.
Låter som en framtida livefavorit.
Du som reser mig Tre getingar
En bitterljuv tillbakablick på en tid innan uppbrottet.
"Regnslask, jag har klätt mig i för mycket hud".
Låter som om någon vågar göra slut.
Du min vän i livet Tre getingar
Första balladen. En kort, avskalad sak med gitarr och stråkar.
Jag får liksom ingen ordning Tre getingar
Första singelsläppet är redan en hit.
Sticker ut på egen hand.
Passar bättre här, halvvägs in i skivan.
Jag fattar alltihop... Tre getingar
Här är det tändarläge på konserterna i höst.
Storslaget om förlåtelse för gamla synder.
Även om melodin kanske inte håller fullt ut.
Köpenhamn och överalltTvå getingar
Raskare tempo igen.
Ett av plattans svagare spår, trots storstadsromantiken.
En refräng som slutar "tack, ta hand om dig" håller aldrig.
Fribiljett mot himlen Två getingar
Påminner först om en gammal Thåström-ballad.
Sedan kommer en gitarrsvulstig refräng och så låter allt som en rockande Winnerbäck igen.
Berätta hur man gör Tre getingar
Tillbaka i balladläge.
Ytterligare en uppgörelse efter uppbrottet.
Slutet mynnar ut i något liknande Coldplays "The Scientist".
WINNERBÄCKS ALLA ALBUM
"Dans med svåra steg" (1996).
"Rusningstrafik" (1997).
"Med solen i ögonen" (1998).
"Kom" (1999).
"Singel" (2001).
"Söndermarken" (2003).
"Vatten under broarna" (2004).
"Daugava" (2007).
"Tänk om jag ångrar mig och ångrar mig igen" (2009).
Liveskivor och samlingar bort-räknade.
"Välkommen till idyllen". Det står så på en skylt, på ett foto i skivkonvolutet till Lars Winnerbäcks nya platta. Men inte mycket här känns så idylliskt. Snarare skymningsmörkt och ensamt. Konvolutfotona, tagna i Tranås av Lasse själv, visar en tom elupplyst grus-plan och tysta hus i skumögt mörker. Det låter som att en av våra största musikartister funderat extra mycket på vad som varit och vad han förlorat.
Bandet kompar
Plattan är producerad av Winnerbäck och gitarristen Ola Gustafsson. Hans "vanliga" sjumannaband kompar. Här är plattan, låt för låt, med preliminärt betyg efter en första lyssning.
fredag 11 september 2009
Postkodslotteri vinst
Idag har Mats varit hemma med Fredrika som var lite små krasslig.
När jag kliver in genom dörren så komer Mats emot mig, sträcker fram ett kuvert och säger "Jag ska åka på husvagnsmässan imorgon!"
I kuvertfönstret ser man att det är en bankutbetalning...
Vet ni hur mycket man hinner tänka medans man drar ut pappret ur kuvertet??...
och ser att man vunnit 150 spänn!
Jäkla Mats vad han blåste mig!
Skavlan
Dags för ny säsong av Skavlan, toppen!Förra året missade jag ju höjdar programmet big time...
i år sitter jag på en folkhögskola i buschen på utbildning...
Från SVT:s hemsida;
"Fredag 18 september är det premiär för en ny säsong av talkshowen Skavlan.
Gäster är Alexander Rybak, Lena Endre, Liv Ullmann, deckarförfattaren Jo Nesbö samt den före detta isländska statsministern Geir Haarde. För musiken står Lars Winnerbäck.
I januari i år tvingades den isländske statsministern Geir Haarde avgå. Höstens finanskris fällde den isländska regeringen och folkets dom var hård. Geir Haarde kommer till Skavlan och berättar om sitt livs tuffaste år. Och det var inte bara politiska katastrofer som drabbade Geir Haarde.
Lena Endre är aktuell i storfilmen Flickan som lekte med elden och dessutom dyker hon upp i Wallander-filmatiseringarna. För snart tio år sedan spelade Endre huvudrollen i Trolösa och regissören hette Liv Ullmann.
Liv Ullmann kommer även hon till Skavlan och berättar bland annat om ett stort teaterprojekt i Sydney med Cate Blanchett.
Jo Nesbö, f d rockmusiker och finansmäklare, är Norges deckarkung och med bortåt en halv miljon sålda böcker i Sverige är han även på god väg att erövra grannlandet.
Alexander Rybaks seger i Eurovision Song Contest har knappast undgått någon. Men vem är den unge mannen bakom den sagolika framgången? Fredrik Skavlan försöker ta reda på det i premiärprogrammet.
Lars Winnerbäck står för musiken i premiärprogrammet. Hos Skavlan sjunger han "Jag får liksom ingen ordning" från det kommande och redan hyllade albumet "Tänk om jag ångrar mig, och sen ångrar mig igen".
SVT1 fredag 18 september 2009 kl. 21.00"
torsdag 10 september 2009
Otäckt
När jag gick i mål på midnattsloppet stod det en ambulans mitt i målområdet som väckte lätt irritation från alla som inte kunde spurta i mål...
Igår var det dödsannons i GP för "killen" som de tog hand om.
Det får en att reflektera lite...
Ung var han också, född sent 70-tal.
Läskigt!
Igår var det dödsannons i GP för "killen" som de tog hand om.
Det får en att reflektera lite...
Ung var han också, född sent 70-tal.
Läskigt!
Förbandet klart...
Andreas Grega åker med som förband på hela Lasses turné.
Hans debutsingeln ”Dom hade mycket att säga” släpptes i början av sommaren.
Under sommaren har Andreas börjat spelat in en rad låtar som kommer att resultera i en EP som släpps inför turnén och ett fullängdsalbum som släpps i januari.
Hans debutsingeln ”Dom hade mycket att säga” släpptes i början av sommaren.
Under sommaren har Andreas börjat spelat in en rad låtar som kommer att resultera i en EP som släpps inför turnén och ett fullängdsalbum som släpps i januari.
Kungaparet
De regerar på Svensktoppen. Nu tar Miss Li och Lars Winnerbäck även klivet upp på turnétoppen. Aftonbladets läsare har korat dem till sommarens turnékung och -drottning.
Bara början...
"Jag får liksom ingen ordning" gick in som 3:a på Tracks!
Det kommer att bli stora framgångar i höst :)
Det kommer att bli stora framgångar i höst :)
Förbokad och klar!
Den som är sugen är välkommen den 2 oktober för en smakprovning :)
Det är bara sex år sedan den första årgångsglöggen presenterades, men den har redan blivit en kär familjemedlem. BLOSSAs årgångsglögg är både trendig och traditionell, den tillfredsställer vårt behov av förändring samtidigt som den bottnar i hundraåriga sedvänjor. Årgångsglöggen får sin smak av traditionella ingredienser med julkänsla. Tidigare år har den bland annat smaksatts med pomerans, havtorn, vinteräpple och hjortron. Årets upplaga, BLOSSA 09, anknyter naturligt till julens smakpalett med sin friska doft och smak av clementin. Servera den rumstempererad eller värm den på traditionellt vis och upptäck att clementinsmaken då blir en aning tydligare (89 kr/750ml).
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)