Jag var och provade kläder själv härom dagen. Egentligen skulle jag inte alls prova kläder, jag skulle köpa födelsedagspresent... men ;)
sprang på ett par byxor som skrek att dom ville följa med mig hem, så jag var ju bartvungen att prova om vi kunde fungera ihop.
Provade stl 46 som jag hade för några år sedan
(bara för att det inte fanns någon 48, det var ju en smal modell)
- för stora, och då är det jobbigt att prova själv. På med alla kläder och hämta en storlek mindre
Provade stl 44 som jag hade för några år sedan
- för stora, och då är det jobbigt att prova själv. På med alla kläder och hämta en storlek mindre
Provade stl 42 som jag hade för några år sedan
- satt helt OK, så de fick följa med hem.
Väl hemma provade jag dem igen och var de inte lite stora i midjan?
Kanske skulle jag ha provat stl 40.
Men det kan jag ju inte, det är ju inte min storlek!!
Nej, men det var ju inte 42, 44 och nästan inte 46 heller och det fungerade ju...
Så sagt och gjort, in i bilen igen och tillbaka till affären.
Provade stl 40 som satt som en smäck!
Varför är det så svårt att bryta hur hjärnan är programmerad?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar