När vi tänkte efter...

Ikväll var jag på föreläsning med jobbet.

Väl där träffade jag en kompis jag inte sett på massor av år.
Första gången vi bokstavligt talat sprang in i varandra så hade han lååångt hår, trasiga jeans, gitarr och converse. Det var precis innan för dörrarna på högskolan där vi skulle plugga. Båda var lika vilsna och insåg att vi skulle in i samma sal på samma upprop och letade oss fram tillsammans. Efter det hängde vi ihop ganska mycket, men åren gick och kontakten upphörde.
I alla fall var det långa håret och de trasiga jeansen borta och vi upptäckte att vi hade samma befattning i ungefär likadana organisationer. Med på föreläsningen var också hans fru så vi började prata om hur vi lärt känna varandra och räknade lite löst på hur länge sen det var...
men när vi kom på att det var över 15 år (och snart närmade sig 20) sedan kändes det plötsligt inte lika kul och det blev lite tyst. Jag tror att vi båda slogs lite av att medelåldern närmar sig... :)
Men det var kul att ses och jag tror att vi kan få lite nytta av varandra som bollplank och det känns riktigt bra!