Jag ger mig 17 på att det sitter någon gammel-scout i något läger i skogen och har tagit som sin livsuppgift att uppfinna märken, ju märkligare och oviktiga desto bättre.
Sen tvingar han sina ledar scouter att indoktrinera de stackars småscouterna så de tror att det är viktigt att ta så många märken som möjligt! Får man dem att tro att det är viktigt för Kungen och Gud så får man ett extra tapperhetsmärke att sy fast!
Sen skickas alla märken hem till scouternas mammor och pappor och underförstått är ju att bästa föräldern är den som sytt på alla märkena innan nästa träff...
I det här huset bor det ingen bra mamma och ingen bra pappa, vi har samlat alla märkena i en liten fin burk. Tyckte vi var en praktisk, lättarbetad och inovativ lösning...
Ända tills små-scouten nu ska på läger och bör ha en skrytskjorta att visa upp.
Så nu sitter den dåliga, dåliga mamman och syr så fingertopparna blöder och ögonen svider.
För så dålig kan ju ingen förälder vara så att man kan komma på familjedagen och se sin aldeles egna scout gå runt med en skjorta utan märken!
Scout-pappan? Varför inte han syr?... Jo, han handlar matsäck till imorgon, för då har bamabtanterna studiedag!
Åh va' livet är glamoröst och härligt en torsdags kväll!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar